Reserva de producción faunística CUYABENO

Har bodde vi

Nar Erik och jag satt oss pa bussen som skulle ta oss till semesterparadiset i Amazonas, hade vi atta timmar framfor oss i morkret tils vi kom till Lago Agrio. Staden som beskrivs som (i alla turistguider) som en charmlos olje- och gransstad, det har varit huvudstaden for hemska colombianer som gommer sig med knark i kappsacken och en kidnapparvan i bakfickan. Hur som helst, dit akte vi, trots att det ar riskomrade. Langs vagen lopte en 300km lang pipeline, som likt en sil tommer Amazonas pa blod och liv. Natten var nattsvart, med jamna mellanrum tandes enorma ytor upp, som enorma fabriker med kalla spotlights som spred sitt kalla sken over oljeborrarna och de enorma tankarna. Det kandes overkligt att hela djungeln var en fabrik. Pa de pakostade, nylagda asfaltsvagarna var det bara tankbilar, dumpers, fordon med hjul lika stora som var turistbuss.

Den pipeline som foljde oss langs hela vagen


Badade i solnedgangen bland pirrayor, anakondor och kaimaner

Sedan 1972 har det varit inte mindre an60 stora lackage i pipelinen, mer an 614 000 fat av raolja har lackt ut i jordens lunga. Det ar mer an tva Exxon Valdez-tankar. Bara fem procent av Ecuadors befolkning lever i El Oriente, som de sager har, djungeln. Hudsjukdomar, missfall och cancer blir foljden av att oljan lacker ut i grundvattnet. Den sociala paverkan blir storre an vad man kan tanka sig. Exempelvis ar det bara man som jobbar i den har tunga, smutsiga industrin. Prostitution ar vanligt i omradet. Nar vi val kommit fram till Lago Agrio och lyckats fa nagra timmars somn sa Erik
- Shit lukta pa min troja!
Och den luktade verkligen som att den varit doppad i bensin, eller ja kanske inte doppad i , men i alla fall legat i ett litet, litet rum med stora, stora, oppnade dunkar bensin, en sissadar att dygn i alla fall.

Semestern var fantastisk men vetskapen om hur vi exploaterar varldens lunga med oljepumpar och turism gor en halvt spyfardig. Fortfarande ar turismen i ganska liten skala, som ekoturism, men jag vet inte. Sa som vi jagade de stackars djuren for att beundra deras skonhet, de kan ju inte bli annat an stressade. For att inte tala om shamanen som skulle fotas i sina fargglada klader medan turisterna stod och skrattade at hans svarta magi. Jag vet inte jag kanske ar synisk, det ar kanske ett jattebra satt att sprida deras kunskaper och de far inkomster som de behover for att kunna kopa saker som kommer fran "civilisationen".

Var galna guide som fangade en caiman med handerna


Shamanen visar sin ortagard med diverse giftiga vaxter

Det var en haftig upplevelse att ga genom halvt ogenomtranglig skog pa natten dar det finns 400 olika arter av vaxter pa bara ett hektar. Klattra upp i anakondabon for att upptacka att den enorma ormen ligger och sover en halvmeter ifran ens ansikte. Bada i solnedgangen, pa samma stalle som vi lite tidigare hade fiskat pirrayor. Glida forbi macrolobiotrad, apor, olika faglar, tapirer, sotvattensdelfiner, ormar, tarantula (dostor giftig och harig spindel), giftiga tusenfotingar och caimaner (krokodil) pa floden var grymt.