Halsning fran pilgrimmen

Therese och jag foljde med hennes familj till Quito och gick hela natten till El Quinche. Det var en upplevelse. Vi satte oss pa bussen i Ibarra och skumpade fram i tre timmar, mot vart aventyr. Langs med vagen sag vi massor av stora rosodlingar och nar det borjade bli morkt narmade vi oss och vagen fylldes av tillfalliga gatustand. Folk salde ficklampor, sulor, vattenmelon, grillspett, kokosmjolk, sockerror, mossor och vantar, soppa, citroner och annat som man skulle tankas behova pa vagen fran Quito till El Quinche. Las fiestas de la Virgen firades av 500 000 personer. under tva dygn firas denna katolska "hogtid", det har blivit som en folkfest och fler och fler ungdomar vandrar vagen som tar ca sju timmar, berg upp och berg ner, berg upp och berg upp. Folk trangdes pa de dammiga bergsvagarna. Gamla, unga och barn skyndade fram med en valdig fart. Smapojkar med bergssprangare, unga tjejer med barn i en sjal pa ryggen. Alla var festkladda, manga uppsminkade, nagra med alpargatos (som ar ursprungsfolkens "sandaler", hyfsat opraktiska), eller till och med hogklackat. Korta strackor var vagen asfalterad, men oftast var det dammiga sandvagar med mycket sten i eller kullerstensgator. Kan ju tillaggas att kullerstensgatorna har inte ar som kullerstensgator hemma dar man valjer att lagga den flata sidan upp. Det regnade inte en enda droppe pa oss, vilket var skont. I och for sig hade det nog varit nyttigt for andningsorganen och for att skolja bort svett och damm fran vara arbetande kroppar. Nar klockan var elva pa kvallen och vi hade gatt i lika manga nedforsbackar som uppforsbackar under fyra timmar och man var duktigt svettig, trott och hungrig och man fick hora att man skulle ga i minst tre timmar till - UPPFOR sa sinade hoppet lite. Men vi klarade det och kom fram till kyrkan i El Quinche klockan tva pa natten. Dar sov folk overallt, fanns massa stand som salde allt, marknader med mat, discon och malet - bakom kyrkan holls en massa. Kyrkan var alldales for liten for att folk skulle fa plats men pa baksidan var det en grasplan, som en fotbollsplan i lutning som formade en stadio. Pa "scenen" stod en gammal man i vit "klanning" och predikade hogtidligt och sjong i otakt till orgeln - som alltid lag nagra toner fore sangarna, sa brukar det val vara med orglar - Sound of Silence, fast pa spanska. Overallt lag folk och sov, eller bad, eller kopte godis eller almenackor med Jesusbilder som folk gick omkring och salde skrikandes "Helados, helados, ricos helados", "mediodollar, mediodollar, mediodollar". Allting upplyst av tusentals, ok kanske hundratals, nej faktiskt tusentals stearinljus. Alla hade offrat sig for jungfrun... Det var anda lite vackert. Jag somnade med en varmande Therese lutandes mot mig.